Krig och gammalt
Säga vad man vill om det trojanska kriget cirka 1200 f. Kr. men det är en bra historia. Efter hisnande drygt 3 000 år trollbinds vi fortfarande av detta spännande drama. Det utspelade sig i en grå forntid under bronsåldern men är fortfarande intressant och fullt av människor med sina fördelar och tillkortakommanden. I korthet handlar dramat om att en prins från Troja rövade bort den sköna Helena som var drottning i Sparta. Mykenes kung fick då med sig de grekiska stadsstaterna i ett förbund och seglade över det Egeiska havet till Troja på det asiatiska fastlandet (i dagens Turkiet). Staden med sitt strategiska läge i infarten till Dardanellerna (sundet som skiljer Europa från Asien) var en rik och välbefäst stad som levde på att ta tull från passerande fartyg. Grekerna krävde att få tillbaka Helena vilket trojanerna vägrade. I stället utkämpades ett krig som slutade med att den dittills ointagliga Troja föll tack vare krigshistoriens mest berömda list – den trojanska hästen.
Omkring 800 år f.Kr. och alltså 500 år efter det trojanska kriget skrev den blinde grekiske författaren Homeros de episka verken Iliaden, som handlar om 51 viktiga dagar av kriget och Odysséen, som skildrar Odysseus långa hemfärd. De två böckerna är de äldsta grekiske verk som finns bevarade och inleder följaktligen den grekiska antikens litteratur.
Vad är nu saga, dikt och verklighet? Hur kan vi veta om något som skrevs 500 år efter att det hade hänt verkligen stämmer? Man kommer dramat förvånansvärt in på livet genom att läsa SMB:s nys utkomna bok Myt eller verklighet? Troja av Philippe Bohström. Författaren har en kandidatexamen i klassisk arkeologi från Göteborgs universitet och en magisterexamen i Främre Orientens historia från Tel Aviv University vilket borgar för att han vet vad han talar om. Det gör Bohström på ett medryckande sätt i sin behändigt lilla bok om detta stora och komplicerade ämne. På 130 sidor jämförs arkeologiska fynd i Troja med historiska källor från omgivande platser från samma tidsepok. Resultatet är förbluffande, det visar sig att Homeros episka verk med sin många överdrifter och kopplingar till dåtidens gudatro samtidigt bygger på en rad fakta som bekräftas av modern arkeologi och de skriftliga källorna. Spännande detaljer om skepp, utrustning, teknik, taktik och händelseförloppet gör kriget påtagligt levande.
Och den största av alla krigslister – hur var det med hästen? Bohström pekar på att denna ”detalj” inte återfinns i Iliaden, som slutar innan Troja faller, utan är en saga. Däremot kan det ha varit en metafor för en effektiv belägringsmaskin som det finns både skriftliga och arkeologiska bevis för. Själv har jag alltid tvivlat på att grekerna skulle kunna ha byggt något så stort som en häst på hjul med plats för nio gömda krigare utan att trojanerna såg det. Här kommer man osökt in på behovet av en fungerande underrättelsetjänst och ”överraskning” som är en av krigföringens grundprincip. Det går det alldeles utmärkt att utifrån det trojanska kriget också diskutera modern krigsföring. Historien upphör aldrig att fascinera.
Vill man närma sig detta episka krig från ett annat håll rekommenderar jag Theodor Kallifatides roman Slaget om Troja (2018). Här befinner vi oss i det av tyskarna ockuperade Grekland under andra världskriget. En grekisk lärarinna tar varje dag skydd i en grotta med sina skolbarn. Där berättar hon ingående om det trojanska kriget samtidigt som andra världskriget hotar utanför grottan. Historien blir därmed dubbelbottnad då den väl beskriver två olika krig som utifrån kvinnor och barns perspektiv dessutom är jämförbara. Däremot vill jag varna för att se dramat på film. Enligt min mening lider Troja (2004) med bland andra Brad Pitt av överdrivna dataanimeringar. Havet täcks av tusentals båtar och de anfallande grekerna liknar mest en buffelhjord på flykt. Det är synd att regissören inte hade tillgång till Bohströms bok, då hade det kunnat bli en riktigt bra film.
Avslutningsvis har det trojanska kriget kopplingar till två av mina planerade resor.
https://marcosmedberg.se/resor/kreta-4-dagar
https://marcosmedberg.se/resor/gallipoli
På Kreta studerar vi andra världskriget vilket Kallifatides roman också handlar om och på resan till Gallipoli ingår ett besök i ruinstaden Troja.
Väl mött i östra Medelhavet.
Marco Smedberg
|
