Under tv-sändningarna från den pågående vinterolympiaden hinner man också reflektera över Italiens spännande historia. I det område där idrottseliten bland olika pister och arenor nu tävlar om sekunder och medaljer utkämpades en annan sorts kamp under första världskriget.
Italien gick in i kriget på de allierades sida 1915. Mot Österrike-Ungern, som stred tre på tre fronter, hade italienaren en rejäl numerär överlägsenhet. Å andra sidan valde Italien på grund av sina krigsmål två hopplöst svåra frontavsnitt.
Sydtyrolen
I österrikiska Sydtyrolen försökte italienarna anfalla uppe i bergen mot provinshuvudstaden Bozen (idag Bolzano). Om man tänker sig de samtida skyttegravarna på västfronten i leran och lutar dem 45 grader, hissar upp dem på över 3 000 meters höjd och byter ut leran mot is får man en föreställning hur besvärligt detta operationsområde var.
Trupperna behövde klättra och utrustningen bars upp på glaciärer och alptoppar. Inte sällan tvingades man hacka och spränga sig fram genom snö och is för att skyddat ta sig fram mot fientliga ställningar. Risken för förfrysningsskador var stor och att transportera ner skadade soldater var mycket besvärligt.
Soldaterna kämpade inte bara mot varandra, vintern 1916–17 var dessutom särskilt lavinfarlig och båda sidor led förluster i snömassorna.
Istrien
Längre österut kraftsamlade italienarna för att försöka erövra österrikarnas viktiga örlogsbaser i och runt hamnstaden Triest (idag Trieste). Men för att komma dit var de tvungna att först ta sig över gränsfloden Isonzo som flyter fram i en trång dalgång med höga berg på båda sidor. Egentligen var det inte möjligt att komma över floden utan att först behärska bergen på motsatta sidan och dessa gick inte att nå utan att först gå över Isonzo…
I den steniga bergsterrängen var det också svårt att ta skydd och när granater briserade ökade förlusterna på grund av kringflygande stensplitter. Här genomförde italienarna under två år sammanlagt elva större mer eller mindre misslyckade offensiver. Men inte bara de utan även österrikarna led stora förluster och de bad slutligen tyskarna om hjälp.
Den kom i form av en alpkår som anföll i oktober 1917 vid Caporetto (dagens slovenska Kobarid) med kapten Erwin Rommel som chef för en mycket framgångsrik stridsgrupp. Tyskarna och österrikarna kastade tillbaka italienarna ut på slättlandet norr om Venedig. I denna reträtt deltog amerikanen Ernest Hemingway som frivillig ambulansförare. Hans erfarenheter blev sedan romanen ”Farväl till vapnen” som kom ut 1929.
Följ med till Dolomiterna
På en resa i september studerar vi historien på plats i Dolomiterna och njuter av det italienska köket. Vi besöker bland annat Trieste, Kobarid och Arabba för att sedan avsluta vår färd i Venedig. Resan kommer snart att kunna bokas.
Välkommen att följa med till Dolomiterna och till Istrien!
Marco Smedberg
