Krönika april 2026
Krig är en mycket osäker och riskfylld verksamhet. Att USA snabbt och enkelt klarade av sin insats i Venezuela i januari i år var ingen garanti för att kriget mot Iran också skulle bli en lika lätt affär. Militära konflikter handlar ytterst om vem som orkar hålla ut och acceptera förluster.
USA missbedömde Nordvietnam
Historien är fylld av missbedömningar på denna punkt. När USA började sin bomboffensiv Rolling Thunder mot Nordvietnam 1965 var deras övergripande syfte att ”signalera till ledningen i Hanoi att deras aggression i Sydvietnam skulle kosta dem dyrt”. Men under kriget mot amerikanerna 1965–1973 accepterade regimen i Hanoi förluster på sammanlagt 1 400 000 döda och saknade soldater medan USA inte tålde förluster om 58 000 döda och 300 000 skadade.
Nu bedömer man att president Trump visserligen retoriskt talar om att eskalera konflikten mot Iran men i själva verket har bråttom att avsluta kriget för att inte den amerikanska opinionen skall straffa honom i det kommande mellanårsvalet. Vad är det som säger att den iranska regimen har bråttom? Tvärtom verkar de ganska okänsliga för egna förluster.
Var fanns Putins plan B?
En annan makthavare som borde ha övervägt faktorn osäkerhet bättre är president Putin. Med tanke på hur ryssarna inledde anfallet mot Ukraina 2022 var han troligen övertygad om att regimen i Kiev snabbt skulle ge upp, men så blev det inte. Och var fanns då Putins plan B?
Alla militära operationer bör innehålla ett ”omfall” att kunna ta till om det inte går som man tänkt sig. Samtidigt är det just osäkerheten, svårigheten och komplexiteten som gör ämnet militärhistoria så intressant och väl värt att studera.
Osäkerheten i Normandie
På mina två kommande resor till Normandie i maj finns mycket av osäkerhet att borra i. Inför invasionen 1944 hade de allierade vädret emot sig med flera stormar på väg in från Atlanten. Någon av dessa skulle i värsta fall ha kunnat påverka styrketillväxten över kust, vilket i sin tur kunnat ge tyskarna en stor fördel. En annan osäkerhet var att två av tyskarnas bästa pansardivisioner fanns så nära Normandie att de skulle kunnat nå dit den 6 juni om de fick marschorder i tid. En tredje pansardivision fanns redan på plats bara fyra mil innanför kusten och borde rimligen snabbt kunna nå fram till hotade stränder.
På tysk sida rådde ingen osäkerhet om att en invasion var förestående. Däremot var osäkerheten stor om var den skulle äga rum. Transportavstånd över engelska kanalen och tillgången på bra hamnar närmast uteslöt Normandie som mål för invasionen. Att de allierade byggt två flytande hamnar som skulle bogseras över till Frankrike kullkastade tyskarna felaktiga förväntningar. Dessutom hade Hitler lagt sig i hur de viktiga pansarreserverna skulle utnyttjas – och dessutom först på order från honom. Sammantaget innebar detta att det på båda sidor rådde en stor grad av osäkerhet inför landstingsoperation i Normandie.
Churchills ord om Battle of Britain
I september åker jag till England och ”Battle of Britain”, luftstriderna sommaren 1940. Även då rådde det stor osäkerhet. Göring borde ha klargjort för Hitler att Luftwaffe inte var lämpat för uppgiften att erövra luftherravälde över sydöstra England. I ledningen för det brittiska jaktflyget gick åsikterna isär om hur man bäst skulle möta tyskarna. Det gick så långt att Churchill sammanfattade luftstriderna över England som att ”tyskarna förlorade för att de inte begrep att de hade vunnit och vi vann för vi inte begrep att vi hade förlorat”.
Så osäkert kan det vara i krig.
Välkommen att följa med och studera detta fenomen i Normandie i maj respektive runt London i september.
Marco Smedberg
